Electronic Data Interchange (EDI) kan förklaras som
elektronisk överföring av dokument via datakommunikation enligt
en överenskommen meddelandestandard mellan ADB-system i skilda datorer
i skilda organisationer. CGREDI är kundgenerationens
Internetbaserade EDI enligt den meddelandestandard som utvecklats av
Carl Rumenius, TeleComputer AB Sverige. Programvaran för CGREDI
är fritt åtkomlig på Internet (se Biznet
). CGREDI är ett helt nytt koncept, som bygger på datakommunikation
via Internet. Inköpsordersystem och orderbehandlingssystem tas
ned från Internet av de användare, som för ögonblicket
är i behov av biznetkontakt. Inköpsorderdatabaserna mailas sedan
från kund till leverantör via mailboxfunktionen i Internet.
Internet är ett världsomspännande nätverk av datornätverk som utbyter information direkt med varandra enligt IP-protokollet (TCP/IP Transmission Control Protocol).
Varje dator som är inkopplad på nätet har en IP-adress som är fast tilldelad datorn eller är tillfälligt tilldelad datorn. Varje ansluten dator kan kommunicera med alla andra datorer, som för tillfället är inkopplade på nätet. Detta är möjligt tack vare att nätet är ett paketkopplat nät till skillnad mot s. k. stjärnnät och ringnät där informationen är begränsad till att följa en bestämd väg i nätet. Om vägen bryts kan inte informationen nå slutadressen. I det paketkopplade nätet söker sig informationen nya vägar om en länk skulle vara utslagen.
I nätet kan ett antal tjänster utnyttjas varav elektronisk E-mail, FTP och World Wide Webb (www) är mest kända. Tanken med www är att länka ihop information som finns lagrad på olika datorer på Internet med hjälp av hypertextlänkar. Informationen är sedan åtkomlig med filöverföringsprogrammet FTP.
Internet har vuxit explosionsartat under de senaste åren och man räknar med att över 100.000 datorer är anslutna till nätet. Tack vare att ingen äger Internet är överföringskostnaderna mycket låga och ett antal företagsspecifika system kan utnyttjas såsom order- fakturerings- och betalningssystem.
Säkerhetsaspekterna har varit de frågor som
företagen arbetat mest med. Därför har i Sverige Internet
hittills mest utnyttjats som "reklampelare".
För att åskådliggöra skillnaden mellan traditionell EDI (internationell standard typ edifact) och CGREDI beskrivs den traditionella behandlingen nedan.
EDI knyter ihop de system, som genererar de nätorienterade transaktionsflödena inom det interna nätverket och mellan det interna nätverket och utomstående externa nätverk.
EDI kan avgränsas i olika ADB-applikationer, som konkret visar vad EDI står för. En vanlig applikation är en inköpsorderrutin, som automatiskt beställer varor hos en utomstående leverantör.
I denna applikation kan förutom ordersystemet skönjas nätapplikationen NetWorker (NW) samt syntaxkonverteraren och kommunikationsprogrammet.
NW övervakar nätverket för vissa definierade filer och startar automatiskt ett eller flera program, som är beroende av filens placering, namn och innehåll.
Kommunikationsprogrammet skickar meddelanden elektroniskt från en avsändare till en mottagare.
Varför EDI ?
I dag är överföring av dokument mellan telefaxer vanligt. Denna typ av överföring har flera begränsningar såsom mottagningssätt, sekretess och distribution.
Att låta datorn skicka och ta emot meddelanden kan göras så att informationsöverföringen initieras automatiskt. Mottagaren är då förvissad om att ingen annan har tagit del av informationen, att informationen når rätt mottagare och att informationen lagras på ett säkert sätt.
En annan stor fördel med EDI är att datorer av skilda fabrikat och storlek kan tala med varandra. EDI står nämligen för ett enhetligt gränssnitt.
Verksamhetsområden för EDI
Inköp, materieladministration och transaktioner till ekonomisystem är områden där EDI används med fördel. Idealiska applikationer är t. ex. journalöverföring inom sjukhus och mellan sjukhus och vårdcentraler. Krav på sekretess och mottagning är mycket höga i dessa fall. Remiss- och svarshantering inom medicinsk service är också en lämplig typ av applikation.
I en inköpsorderrutin fungerar EDI-applikationen på följande sätt: Inköpsorderdokumentet, som skapas vid ADB-registreringen tas omhand av NW. Om en beordring sker i huvudmenyn att dokumentet skall sändas till leverantören, kopieras utskriften automatiskt till en intern brevlåda. NW är aktivt som bakgrundsprogram och pollar brevlådan med jämna mellanrum. Så fort utskriften upptäcks av NW startas ett program som identifierar, konverterar och kuverterar informationen till EDI-format. Därefter tar kommunikationsprogrammet hand om kuvertet och sänder informationen till mottagaren.
NetWorker kan också fungera som printerserver och kommunikationsserver eller fånga utskrifter från printerkö och starta konverterings- och transaktionsprogram.
Användaren lägger upp en lista över de kataloger, som innehåller filer som skall behandlas. När NW upptäcker en fil, som inte är läst, byggs en kommandofil för behandlingen, som därefter startas av NW. Efter behandlingen återgår NW till övervakningsläge och inväntar nästa uppgift.
Om samtliga filer i katalogen är av samma typ och får samma behandling kan programnamn som startar behandlingen också skrivas i listan. Alternativt kan man låta filens innehåll styra behandlingen genom s. k. DIF-identifiering (Document Identification File). DIF-identifieringen fungerar på följande sätt: Om ordet FAKTURA är på rad 1 och kolumn 40 och om ordet KUND står på rad 4, då är dokumentet FAKTURA . NetWorker startar då ett program, som heter FAKTURA(.BAT).
Program, som kräver manuella ingrepp, startas ej. Systemet utför normalt bara en uppgift i taget och väntar på inmatning.
Program kan startas på vissa tider , t. ex. starta backup varje dag kl. 23:00 eller sända filer till en bestämd mottagare varje dag kl. 15:00.
I överföringen krävs förutom NW någon form av nättjänst och kommunikations-protokoll. Nättjänsten svarar för den fysiska förbindelsen mellan sändare och mottagare, medan kommunikationsprotokollet svarar för den logiska förbindelsen.
Kommunikationsprotokollet hanterar uppkoppling, överföring och kvittens av meddelanden. Oftast består EDI-kommunikation av filöverföring. I TCP/IP-nät kan till exempel FTP (File Transfer Protocol) användas. EDI kan utnyttja televerkets X.25-nät DATAPAK.
Syntaxkonvertering
I en filöverföring måste sändare och mottagare vara överens om vilket format informationen skall ha. Detta brukar kallas för ett enhetligt gränssnitt. Fördelen med syntaxen EDIFACT är att formatet är av internationell standard. Information, som sänds med EDIFACT-STANDARD kan således tas emot oberoende av vilken datortyp mottagaren har. Enda kravet är att mottagaren kan konvertera EDI-formatet till sin egen standard. I detta fall finns olika typer av syntaxkonverterare som standardprogram att tillgå.
Informationsöverföringen med hjälp av telefax visar på intresset att kommunicera via telenätet. Kravet på ökat skydd mot insyn och högre ADB-säkerhet medför att EDI används i allt högre grad. Vid syntaxkonverteringen av informationen kan samtidigt kryptering utföras och elektroniskt sigill läggas in. Dessa möjligheter att skydda informationen på ett enkelt och snabbt sätt kommer att öka intresset för en övergång till EDI, liksom möjligheten att låta datorn styra informationen till behörig adressat och kunna göra automatisk back-up.